Ja nu har vi vaknat upp i Stockholm. Resan jag bättre än förväntat. Linnéa var fruktansvärt duktig å trött också för den delen men ingen sömn alls på tåget. Det var när vi gått av å hhon fick sitta i sin vagn somhon somnade, lilla tjejen! Idag ska vi in till det lilla centrumet här. Blir mysigt.

Ja just det! När vi kom hem till min moster igår så stod Linnéa i hallen (som för övrigt är jättevan vid djur) "Vooovveeeen?? Mjaaauuuuuuu??? Niiiiineeeen?" Hihi men det finns inga djur här. Lite roligt.

Linnéa är så rolig för säger hon något vill hon att jag upprepar det för att hon helt säkert ska veta att jag förstått vad hon säger. Så nyss sa hon tåååget, å jag svarade med tåååååget. Sedan sa hon uss. Jag trodde hon menade muuuus så jag se det...Snabb som attan är hon att svara med neeeeejjjjjjj buss! Hur kunde jag vara så korad som inte kom ihåg det?


Over n out. Mami

Så hade det nog blivit att Linnéa ska lyssna på mig. Bara mig & Erik. Hon trotsar. Rakt upp i ansiktet vrider hon sitt lilla flabb när man skäller på henne. Typ Like I care????? Det är skillnad på när en 8-månaders bebis inte vill sova. För dom förstår inte så mycket. Men en tvååring FÖRSTÅR EXAKT VAD JAG SÄGER. MEn skiter i det å skrattar mig upp i ansiktet. Jag har Oliven också. Kan inte ligga med Linnéa i en timme för att hon skall sova middag. Det går inte. Varför? Jo för att då tappar Oliven rösten av allt skrikande. Tio minuter kan jag mä. Men inte en timme. Jag får panik. Det ser ut som ett bombnedslag. Jag blir tokig. Men antar att det är trots. Får intala mig själv att det inte är jag som är värdelös även fast det känns så. Åker till stockholm med trotsungen imorgon. Undra hur det skall gå. Antingen kommer vi mysa till max, eller så kommer vi vara ovänner hela helgen å längta hem båda två. Ja, just nu är jag deppig. Finns ingenting jag kan göra. Å när vi ligger där i sängen så ligger hon å ropar pappa. För pappa kan nämligen natta henne. JA det kan han. Det tar max 15 min. Så sover hon. Jag håller på i en timme å hon sover inte ens. Jag behövde skriva av mig. Har lipat i luren både med Erik å mamma. Mamma sa att jag ska dricka kaffe. och OM jag ska? Ska svepa en hel kanna å se om jag fortfarande är lika djävulsk som kycklingen jag gjorde häromdagen. Men nej jag är inte bitter för att jag har en trotsunge. Alla andra kan gå in till sovrummet med sitt barn. Bädda ner det och gå ut. Släcka lampan också. Jag måste ligga med mitt barn i över en timme. Varför kan hon inte göra som alla andra barn? Har alla dnra barn inte riktigt kommit in i den trotsen som Linnéa har? Vart tog min gosiga tjej vägen? Vi körde 5 minuters metoden med henne när hon var liten. Det fungerade perfekt. Tills hon fick en egen säng utan spjälor. Vi flyttade nog ut henne från spjälsängen alldeles för tidigt. Alldeles för tidigt. å vems fel är det? jo, Sanna å Eriks fel. BRa jobbat duktiga föräldrar. Nu funderar jag på om jag ens ska publicera inlägget. Känns som att jag får alla å må dåligt efter det här. Jag är glad att jag har bloggen. Så jag kan få skriva av mig å lugna ner mig lite... Å jag älskar självklart mina barn, båda två. Självklart. MEn jag blir bitter när Linnéa är inne i sina trotsperioder. Hon hade någon innan jul där, men det var väl bara ett smakprov vad som skulle komma i februari antar jag. Hon e skit trött. Oliven somnade av utmattning hon också. Snälla Linnéa sov. Älskar DIG så fruktansvärt mycket. Blir bara så ledsen. Jag blir det. Men antar att det är så här att vara småbarnsmorsa. Dessutom två små barn. En som inte förstår ännu å en som förstår men inte bryr sig. JAg tror att alla föräldrar bryter ihop någon gång. Faktiskt. Jag får trösta mig med det. Hua. Lång inlägg. Puh. Nu ska jag göra kaffe. Ska tjuvsmaka på kanelgifflarna också. Bara för att jag är värd det. ÄR helt slut i huvudet, själv å kropp. Phuuu....

---

Älskar Er mina fina flickor, Linnéa & Olivia

---

Linnéa är rolig hon. Pratade med Emma i telefon. Och så säger vi hejdå å allting. Så hör Jag Nea säga Härmapa. Jag frågade henne Härmapa? Då svarar hon Meema Pangapa. Det är så hon säger härmapa-pangapa. Vet inte varför hon tycker att hon är en härmapa men tydligen så är hon det.

Oliven OCH Nea har feber. Kan det bli roligarE? Jag är tjock i halsen. Skoj skoj skoj. Nea får stanna hemma denna veckan tror jag. VÅgar inte riskera sjukdomar när vi skaiväg på torsdag!

Igår fick jag order om att städa Linnéas rum. Mamma Nea städa! Så pep hon in i sitt rum. Det var inte ens rörigt men pedant som hon är, klarar hon inte av det. Jag sa till henne att Nea kan städa själv. Nej mamma Nea städa. Oom Mamma! (kom). Så det vr ju bara att sätta igång. Sen busade hon å lekte själv där inne.

Erik var å shoppade igår på H&M. Han fick massa presentkort där när han fyllde år å hade sprat något sen i julas. Han köpte massa fina saker, men en sak som han är särskilt nöjd med är sina kallingar. Det är nämligen inte vilka kallingar som helst. Utan det är STAR WARS kallingar. Så hett tycker jag. Not. Det är ju som att ha självaste Darth Vader hemma. Å tror säkert att han känner sig lika cool som honom också.

Båda mina barn har varit kräkbarn. Rätt roligt. Näe inte alls faktiskt. Kläder överallt med spyor, dubbelt så mycket tvätt, dubbelt så mycket jobb. Ja ni förstår. Men idag inträffade en rolig grejj. När Jag hörde att Nea vaknat gick vi in till dom å jag la Oliven bredvid Erik i Neas säng. Oliven greppar ett stadigt tag om Neas gosedjur Bambi (som förövrigt var Olivens från början)Hon suger å suger på bambi. Nea ser detta å tar tag i bambi å i samma veva spyr Oliven. Så jag säger oj hon spydde. Linnéa känner då på sin bambi som är dränkt i dreggel. Hon får panik å skriker PÅ BAMBI!!!!!!! Vi förklarade för henne att bambi inte var dränkt i spy...Sedan greppar Nea tag i sin snuttefilt som Oliven faktiskt fått tag i och torkat sin spya. Linnéa säger spytt, å jag säger nej. Men innan hon jag hunnit säga nej rakt av så kväljer Nea. Hon är som mig, stackars barn, å jag är som min pappa, stackars mig. Spyfobi. Bebiskräk klarar jag för det kommer hela tiden.

Jag vaknade med brännsår på armen å det gör mycket mer förbannat ont än igår. Jag brände mig på armbågen. I en rutchkana. Linnéa skadade sig inte en enda gång. Jo när hon krockade med Klara. Men inte fasen gnällde hon länge över det. Jag har snart gnällt i ett dygn. Det är skillnaden på barn & vuxna. Dom gnäller inte, det gör vuxna.

---

Just nu är det bara jag och Oliven uppe. Oliven hade föreställning inatt å jag och Erik var slut. Jag fick sova ut, han sover midda med Nea. Å jag tycker att Oliven skall vara tyst för dom behöver sova. Men hon läser en bok, rabblar något om en gris å tjuter som en stucken gris. Sedan säger hon något om en kanin å skuttar med benen. Intelligent unge? Det kan man mildt påstå.

---

Där har vi varit idag. Första gången jag är där, andra gången för Nea. Å jag tyckte det var skitkul. Linnéa också förstås. Jag ramlade. Mamma Sanna gör kullerbyttor ner i krokodilen. Linnéa asgarva som hamnar över mig å resten av barnen klättrar förbi oss. Bara att bita i det sura äpplet å göra ett nytt försök. Då funkade det. I det hela så var det en toppendag verkligen!!! Måste göras om!

Jag blir bara mer å mer stolt över min lilla tjej, Linnéa. Hon satt å läste en bok alldeles själv på Olivias lilla täcke. Å utifrån bilderna så pratade hon. Hej då bebes pappa! Hejdå bebes mamma. Hej vovveeen! Jag blev tårögd. För om man bara studerar barnen så inser man hur mycket dom lär sig på 2 år. Hon har lärt sig så himla mycket så fort. Å jag tror att man lär sig saker lite fortare när man får ett lillasyskon tätare. För man är tvungen att bli "stor" även fast man inte är stor om ni förstår mig rätt. Å jag tror inte att barnet tar skada av att få ett syskon tätt. Dom kommer ha sån nytta av varandra när de bara blir 2 & 4 år. Det är verkligen spännande att vara mamma till två så fina flickor. Jag kommer lära dom så mycket, och samtidigt som jag lär dom så lär jag mig själv väldigt mycket. Det är något man lär sig när man får småbarn. tålamod. Sitt tålamod utsätts för prövningar hela dagarna. Å man får aldrig tappa tålamodet, ALDRIG. Å det är väl det som skrämmer mig mest, att de föräldrarna som slår sina barn, det är dom som tappar tålamodet. Å det kan bero på missbruk, beroende, psykiska störningar m.m....Å det är ju fruktansvärt synd att ett barn skall behöva lida för det.

Är det bara jag? Men när jag tittar ut får jag vårkänslor, det liksom kniper ihop sig lite i magen. Jag längtar så otroligt, å solen lyser. Det ärinte överdrivet mycket snö ute så jag mår prima när solen skiner. Dessutom körs gyllene tider på spotify. Det är vår/sommar. Ja jag längtar. Otroligt mycket.

Linnéa kan räkna. Det liksom bara kom från ingenstans. Det började upp till sju för någon månad sedan. Nu räknar hon till femton, nästan mer än vad jag kan. Fast hon hoppar över lite. Ett, två, fyra, fem, åtta, nio, tio, elva, tolv, tretton, fjorton, femton. Mycket stolt mamma är jag. Men vilken mamma är inte stolt över sina barn? Just det.

Vad är det för fel på skåningar? Jag försöker att inte dra alla över en kant. Men hur många program av grannfejden består inte av skåningarna som inte kan hålla sams? Hur jag vet detta? För jag förstår inte vad människorna säger. Därför är jag observant på detta. Försökte få igång texttv på 3an men det gick inte det heller...Antingen så vill tv3 göra narr av skånska befolkningen å väljer bara ut dom i skåne, eller så är de flest skåningar helt enkelt. Rätt komiskt. Jag tycker inte det, för jag förstår inte vad dom säger. Jag hejjar alltid på människan som inte e skånsk. Om det finns en sådan med vill säga.

Ja vi har ju sålt våran bil och läste på transportstyrelsens hemsida att vi skulle få betala bilskatten. Jätteroligt att betala den på en bil man inte ens äger. 2500kr baaaam ! Men Erik ringde till transportstyrelsen å hörde bara för att. Sedan ringde han mig och sa att jag kan riva räkningen. Jag gjorde ett glädejhopp. Skitskönt! Anledningen? Vi sålde den till en bilfirma som hade ställt av bilen. Nästa ägare får betala den. Det är 2500 extra denna månaden och det blir Ikea & Restaurang. Mamma Sanna är riktigt glad!

Jag är tillbaka på banan igen. Alltså jag brukar vara hela slut efter en helg som för oss är från fredag-måndag. Efter som Linnéa e 15h barn. Men förra helgen bestod av fredag-måndag-fredag-månad. Alltså över en vecka var min helg. För att vi var sjuka. På tisdagar, första dagen på veckan Nea går till dagis brukar jag sova å ta igen mig som att säga. Detta gick ju inte så jag tänkte att jag å Oliven skulle satsa stort idag ! Två timmar tyckte Oliven, jag hade tyckt tre. MEN jag ska inte gnälla för det är en bebi.

I´m in love. GRejjen är att denna tekniska pryl funnits på marknaden ett tag- Jag har dock aldrig brytt mig om den för jag har tyckt att allt som har med "ip..." Har varit komplicerat. Nu är jag kär. Ringde till Erik å sa detta, han förklarade lätt för mig att det är en bil för dom pengarna. För vi har sålt våran. Å jag berättade att jag är kär. Förälskad. Det finns tom en kalender. När jag sa detta till pappa....Han blev tokig. Det finns, fotoalbum, internet, kalender, ALLT. Då svarade han ta med dig en påse med ett fotoalbum, ett anteckningsblock, å en kalender så har du allt med dig. Gammalmodig? Näe det är han inte men han ser det som en onödig pryl å förklarar vad en laptop är. Ungefär där vill jag klicka. Men jag gör det inte. Han argumenterar emot för att hans kollegor har en sån med sig på mötet. Dom lyssnar inte då säger han. Han tycker jag är en fjolla om jag köper den, men vet ni vad? Då får han tycka det. Faktiskt. Jag ska ha en sån. No mather what. Å det blir å spara till den. Nästa månad eller nästnästamånad så har jag en ipad. Å kommer vara lycklig. Kommer behandla den som mitt barn. Inte riktigt, men nästan. Som sagt. Jag är kär.

Jag glömde ta kort på min outfit kom jag på. Men men. Jag är tvåbarnsmorsa, man får glömma utan att be om ursäkt. Ibland. Festen var väldans lyckad! Alla såg ut att ha trevligt. Har en del bilder men vet inte om jag vågar lägga ut dom.

Imorgon fyller Erik år. 29 år. Fast man kan egentligen säga att han fyller 30-1. Fast han tycker inte om det. Vet inte om han har någon kris ännu. Får gräva lite djupare i det. Så imorgon är det alltså kalas å festligheter. Känns lite roligt att få klä upp sig någon gång. För hur ofta händer det? Så ni ska få se vad jag ska ha på mig imon. Kommer upp bilder imon.

Det är vad jag är för tillfället. Ingen annans mamma än Neas mamma. Bara. Olivias mamma, detvet jag inte vems det är. Jag vet inte om det är för att jag är sjuk som jag tycker det är jobbigt, eller om det alltid varit så. Trotstrotstrots. Skrikskrikskrik. Det går över säger dom, tror inte på det. Inte för fem öre.

Jag har nämligen en hjälpreda här hemma, en sjuk sådan. Men hon heter Linnéa jag slipper göra allt å det är underbart. Jag checkar ut nu.

Erik är värre än någon dag på hela veckan idag. Vi misstänker halsfluss där. DOck tror ju gubben att han är döende. Det är helt sjukt vilken skillnad det blir på barn å vuxna. Barn kan ha 40 graders feber utan att ens vara hängiga. Vuxna är utslagna vid 39 graders feber. Vi gav Linnéa en ipren nu också även fast hon bara haft 37,8 graders feber. Men hon är lite feberkrampbenägen så dels därför å sen blir hon som ett vilddjur när hon har feber. Helt galen. Det kryper antagligen i kroppen på henne. Å då måste hon springa och flaxa och göra allt som två sjuka föräldrar inte orkar med, så vi gör det i alla fall i förebyggande syfte.

så tog jag jättesöta bilder på Olivia & Asterix (a.k.a Kattjäveln) förut. Dom ligger på mobilen å eftersom jag har en väldans omständig telefon så måste jag hämta "laddarsladden" i sovrummet å det känns väldigt omständigt när klockan är över elva. SÅ dom bilderna kommer imorgon.

HAr ju glömt att berätta att lillfisen har börjat med smakportioner. Hur kul som helst. Tänk att man är där igen. Med alla barnmatsburkar å gröter som bara står runt hörnet å väntar på oss. Hitills har det vara blivit potatis. Men det är alltid något. Nu ska jag ut å shoppa. Ersättningen till lillfisen som heter FÖR mycket. 200ml/ tredje timme. SPännande!

Att vara sjuk. Eller sjuk å sjuk. Jag är förkyld å har huvudvärk. Så jag är inte döende som Erik var igår med feber. Inte än i alla fall. Linnéa är också hemma idag. Hon är förkyld och jag vågar inte riskera något nu när hon skall opereras nästa fredag å då får man inte vara förkyld. Inte någonting helst. SÅ vi får hålla tummarna för att hon kryar på sig ! För annars är hon inte direkt dålig. Pigg å så. Sen verkar det som att typ hela familjen har fått någon lättare magåkomma. Linnéa har spytt, Olivia med, William har varit kass, Anton har spytt, Å en kusin till William har också gjort det. Det verkar som om barnen åker på det värsta, vi vuxna har kännt oss lite snurriga i magen bara. Peppar peppar! Å vill be om ursäkt till Anton, jag kallade honom barn, han är 16 snart. Förlåt.

Jag känner allt er nu...Ni trodde jag gett upp bloggen. Men nej, jag har haft fullt upp med att göra om den. Gillade inte den svarta bakgrunden. Det var så dystert å det är väl det sista mitt liv är. Har hänt massor sedan sist men tänker inte börja leta i det utan vi kör på från och med idag !

Jag tycker det är skönt att blogga, å skoj också för den delen. MEN jag bloggar bara när jag känner för det. Annars blir det inget bra.