Men shit!
Det är alltså bara 68 dagar kvar tills bebin tänker komma ut. I alla fall normal tid. SEXTIOÅTTA??? Sist jag kollade tror jag var när jag frågade Emma i telefon "kolla hur många dagar jag har kvar då", 188 dagar var svaret. Vart har alla dagar tagit vägen? 68? Det är ingenting jue!
Nu ligger mitt bustroll till sängs också. Hon busade med mig så hon fick världens asgarv. Och med asgarv kommer hicka. Och denna hicka ville inte försvinna. Hon kunde inte somna. Så hon låg där på rygg och tittade upp i taket med sin hicka. Jag tänkte, något måste jag ju göra. Ett glas vatten är inte alternativet när man vet att då har hon stigit upp ur sängen och då är det att börja om från början...Men att skrämma henne?! Hur ska jag skrämma henne utan att hon ska bli jätterädd och ledsen? För då kan jag ju lika gärna ge henne vatten. Låg jag där och tänkte...Till slut när hon hade legat stilla länge och bara tittat så gör jag ett litet snabbt ryck och säger BÖ! Hennes ögon spärrades upp en kort sekund för att sedan börja skratta! Haha. Men hickan den försvann serru!
På tal om hicka. Det var något jag tyckte var äckligt när hon var liten. Och när hon inte hade kläder på sig så ser det faktiskt läskigt ut när en bebis hickar. Har ju inte tänkt mera på det. Förrän nu ikväll. Tyckte det såg ännu läskigare ut än när en bebis hickar. Nu är hon ju stor.
Over n out. Mami
